Det finns flera faktorer som kan påverka trycket på familjehem, och kopplingen mellan ökningen av unga kriminella och behovet av familjehem är inte helt klarlagd. Här är några aspekter att överväga:
- Individuella omständigheter: Varje ung person som behöver ett familjehem har unika behov och omständigheter. Det är inte nödvändigtvis brottslighet som är orsaken till att ett barn placeras i ett familjehem. Andra faktorer, som missbruk, psykisk ohälsa eller svåra familjeförhållanden, kan också vara bidragande orsaker.
- Tillgång på familjehem: Det finns en ständig brist på familjehem i Sverige, särskilt för äldre barn och ungdomar med särskilda behov. Även om antalet unga kriminella skulle öka, så kan det vara svårt att hitta lämpliga familjehem till alla som behöver det.
- Alternativ till familjehem: Det finns olika former av omsorg för barn och ungdomar som behöver stöd utanför det egna hemmet. Utöver familjehem finns det exempelvis HVB-hem, fosterfamiljer och boenden. Vilken form av omsorg som är lämpligast beror på individens behov.
- Samhällets insatser: Det pågår ett omfattande arbete för att förebygga och motverka kriminalitet bland unga. Genom tidiga insatser och stöd kan man försöka förhindra att unga hamnar i kriminalitet och därmed minska behovet av familjehem.
Hur blir man familjehem?
Att bli familjehem är ett stort beslut som kan göra stor skillnad för ett barn eller en ungdom. Det innebär att du öppnar ditt hem och ditt hjärta för någon som behöver extra stöd och omsorg.
Här är en generell översikt över hur du kan gå tillväga:
- Intresseanmälan:
- Kontakta din kommun: Varje kommun har en socialtjänst som ansvarar för placeringar av barn i familjehem. Kontakta dem för att uttrycka ditt intresse och få mer information.
- Anmälan via online-tjänster: Många kommuner använder sig av online-tjänster där du kan göra en intresseanmälan.
- Utredning:
- Hembesök: Socialtjänsten kommer att göra ett hembesök för att lära känna dig och din familj.
- Samtal: Ni kommer att ha flera samtal där ni diskuterar era erfarenheter, motivation och förväntningar.
- Kontroller: Socialtjänsten kommer att göra kontroller i polisregister, socialregister och hos Kronofogden.
- Utbildning:
- Introduktionsutbildning: Om du blir godkänd som familjehem kommer du att erbjudas en introduktionsutbildning. Utbildningen ger dig kunskap om barns utveckling, olika typer av problematik som barn kan ha och hur du kan skapa en trygg och stabil miljö för barnet.
- Matchning:
- Behovsprövning: Socialtjänsten kommer att göra en behovsbedömning av det barn eller den ungdom som behöver ett familjehem.
- Matchning: När en lämplig matchning har hittats kommer du att få information om barnet och ni kommer att träffas innan ett beslut tas om placeringen.
Vad krävs för att bli familjehem?
- Stabil livssituation: Du bör ha en stabil ekonomi, bostad och relationer.
- Tid och engagemang: Att vara familjehem kräver tid och engagemang. Du behöver vara beredd att ställa upp för barnet och samarbeta med socialtjänsten.
- Tålamod och flexibilitet: Barn som placeras i familjehem har ofta en komplicerad bakgrund och kan behöva extra stöd och förståelse.
- Förmåga att sätta gränser: Det är viktigt att kunna sätta tydliga gränser för barnet samtidigt som man visar kärlek och omsorg.
Vilka fördelar finns med att bli familjehem?
- Göra skillnad: Du får möjlighet att göra en stor skillnad i ett barns liv.
- Personlig utveckling: Att vara familjehem kan vara en mycket utvecklande upplevelse.
- Stöd och samhörighet: Du får tillgång till stöd och samhörighet från andra familjehem och socialtjänsten.
Olika typer av familjehemsplaceringar
Det finns flera olika typer av familjehemsplaceringar, var och en med sina specifika syften och behov.
- Familjehem: Det vanligaste begreppet. Här placeras barn som av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar. Det kan vara kortsiktiga eller långsiktiga placeringar.
- Fosterfamilj: En äldre term som ofta används synonymt med familjehem.
- Stödboende: För ungdomar som behöver extra stöd i övergången till vuxenlivet. De bor oftast hemma men får stöd utanför hemmet.
- Stödfamilj: Ge barn eller ungdom en trygg och stabil miljö att växa i!
- Jourboende: En akut placering för barn som behöver en trygg plats att bo på under en kortare period.
- Behandlingsfamiljer: För barn med särskilda behov som kräver specialiserad vård och omsorg.
- Skyddsboende: För barn som far illa eller är i riskzonen för att fara illa.